fredag, augusti 05, 2005

"Dancing about architecture"
Via sarts görs vi uppmärksamma på att Lars Vilks har hoppat på bloggtåget. Detta gör han för att fira 25-årsjubileet av sin skojiga olagliga skulpturpark på Kullaberg, och följdaktligen har han bjudit in olika namnkunniga konstkritiker att skriva blogginlägg om Arx, Nimis, och Ladonien.

Och det är djupanlalyser och finformuleringar, och det är mycket intressant men samtidigt väldigt väldigt pratigt. Det beståeende intrycket blir att Lars Vilks på de här 25 åren lyckats gå från nåt slags hemvirkad avantgade över till att bli fullständigt institutionaliserad. Utan att egentligen röra sig själv i någon riktning.

Visst är skulpturerna ute i det där naturreservatet kul att titta på och ett trevligt utflyktsmål, men intellektuellt gick väl all luften ur hela Ladonienprojektet redan år 2002, när Lars Vilks vägrade asyl till de flyktingar som sökte medborgarskap i hans hittepå-land.
Hade det varit någon stake i hans projekt så hade han väl tagit fullt ansvar och löpt linan ut, även om det fått bisarra efterföljer. Nu fegade han istället ur, vilket även fick alla hans tidigare små lagbrott och kontroverser att mest framstå som missriktade pojkstreck. I dag känns hela Ladonien som en lagom punschklibbig studentorden.
Synd på så rara ärter.

Inga kommentarer: