torsdag, december 29, 2005

Tomtefobi

Jag hade inte tänkt blogga nåt mer i år, men den här länken är en liten fredagspärla som jag bara måste dela med mig av:
Scared of Santa photo gallery




A couple of years ago, the Chicago Tribune asked readers to send in their "Scared of Santa" photos. Those photos are included here, as well as additional photos sent in by readers in subsequent years.


Gott slut!

måndag, december 26, 2005

Att göra filmer utan kamera

Okej allihopa, ordet för dagen är "machinima".
Så här ligger det till: för sådär ett tiotal år sedan började dataspelstillverkarna lägga in funktioner i dataspelen som gjorde att man kunde spara spelomgångar och köra upp dem i repris.
Så om man till exempel hade haft en ovanligt lyckad spring-och-skjuta-omgång i Quake så kunde man spara en fil som ett minne och sedan spela upp den för sina kompisar.
Samtidigt började nätverksspel började bli populära, där spelarna kunde designa egna banor och utseenden. Det dröjde ju naturligtvis inte innan nån kom på att man kunde arrangera helt fiktiva händelseförlopp, och spela in som en slags film med sina medspelare som "skådisar", inne i spelet.
De mest datorkunniga började hacka nätverkspelen för att ändra i grafiken och bildvinklarna med mera, och efter hand växte den fram - machiniman - en slags gräsrotsversion av datoranimerad film, som framställts snabbt och huvudsakligen sprids via webben.
I dag skrivs det böcker om machinima, och genrens verkliga entusiaster arrangerar filmfestivaler och har till och med inrättat årliga Machinima Awards - en slags motsvarighet till Oscarsgalan.

Nu bör det väl påpekas att större delen av all machinima därute är rätt så tramsig och intern, gjord som den är av speldatanördar för andra speldatanördar.
Vissa guldkorn står ut från resten av dyngan, bland annat den "virtuella talkshowen" This Spartan Life, som får sin dynamik ur krocken med riktiga gäster i en virtuell miljö. Men mycket annat, som till exempel den överhaussade machinima-serien Red vs Blue, är både obegripligt och ointressant för den som inte redan lägger ned alldeles för mycket tid på att spela dataspel.

Men nu har evolutionen fört fram nåt som ställer de här förhållandena på ända. Det nya dataspelet "The Movies" är på ytan en slags filmhistorisk simulator, där målet för spelaren är att bygga upp en filmstudio i Hollywood. Men det som verkligen attraherat köparna av "The Movies" är möjligheten till att framställa egna machinima-filmer inuti själva spelet, utan att behöva mickla med programmering, grafikbyten och annat tekniskt som tidigare hört till machinima-framställandet.
Så nu kan även människor som helt saknar datorkunskap och spelintresse producera sin egna machinima-filmer. Och naturligtvis påverkar detta ämnesvalet och innehållet i filmerna. Trots att "The Movies" bara funnits ute på marknaden i några månader så har det redan använts till att producera flera omtalade kortfilmer. Mest uppmärksammad hittills är otvivelaktligen "The French Democracy" av fransmannen Alex Chan, en film som är en kommentar till kravallerna i Paris tidigare i höst.

Nu sker det alltså en demokratisering i och med att helt nya grupper av människor kommer att kunna använda machinima som en snabb och slagkraftig uttrycksform.
Vi får bara hoppas att detta inte innebär samma trista utveckling som i bloggvärlden, så att vi får en ohygglig massa filmer med långdraget rättshaveristiskt orerande och bilder på katter...

onsdag, december 14, 2005

Tomtens kompis djävulen

Så här i juletider blir det lätt en massa nojjande kring alla traditioner som måste upprätthållas. Det ska firas på samma sätt "som vi alltid har gjort" för att det ska bli en riktig jul.
Det är då det kan vara nyttigt att påminnas om att all tradition är förändring.
Jesus födelsedag är egentligen nångon gång i mars.
Jultomten är bara några hundra år gammal, och var ursprungligen en hotfull moralist.
Luciatågen var ursprungligen just den sorts pubertala fyllefester som vi nu försöker hindra dem från att bli.
Och "Kalle Ankas jul" var kul på den tiden då det bara fanns två tv-kanaler som aldrig annars visade Disney.

Nu är det dags att gå vidare och låta traditionerna tjäna oss, i stället för tvärt om.
Ett bra exempel på hur detta genomförs i praktiken är det Krampusfirande som fått en enorm revival bland unga människor de senaste åren.
Ni har väl hört talas om Krampus? Det är jultomtens egen onda demon.
Alla vet vi ju att jultomten reser runt i december och delar ut presenter till de barn som har skött sig. Den andra sidan av saken är att tomten även ansvarar för att straffa de elaka barnen. I Storbritannien och Amerika sköts detta genom att tomten stoppar kolbitar i julklappstrumpan som de små barnen hängt upp på sängaveln.
Här i norden kunde tomten under förra seklet åtföljas av ett svartsminkat troll, eller av ”Sotaren”, som stoppade de elaka barnen i sin säck i stället för att ge dem klappar.
Och i Nederländerna, Italien och Tyskland har man alltså Krampus, en fullfjädrad helvetesdemon med horn och svans. Första helgen i december klär sig Krampus i stora, lurviga pälsar och springer gata upp och gata ned, ryter och ringer i en klocka för att signalera till de elaka barnen att han är på väg med sitt ris, så nu är det minsann dags att skärpa sig.
Medan vi stillsamma nordbor för länge sedan har pensionerat Sotaren, så lever och frodas Krampustraditionen nere på kontinenten. På sina håll är det en större skrämselhögtid än Halloween.

måndag, december 12, 2005

Richard Pryor, RIP

En av de verkliga pionjärerna inom modern humor har avlidit. Richard Pryor dog av en hjärtattack i förrgår, när alla trott att han skulle dö av sin svåra multipla sklerosis. Han upphörde således aldrig att överraska.
HÄR är ett 10-minuters collage av hans skämt från NPR (real audio). HÄR är ett minnesprogram (oxå real audio), och HÄR är lite bilder som rör sig.

Edit 14/12:
Den 20/12 visar SVT den surrealistiska thrillern Lost highway från 1996 där Richard Pryor gör sin sista filmroll. Den är mest att betrakta som en cameo, men det är glädjande att kunna minnas att han höll i gång långt in i sjukdomen.

fredag, december 09, 2005

Cartoon violence!


Det är fredag, vi vill ha kul, och som på beställning hittar vi den lilla nihilistiska slå-dig-på-knäna-roliga animationen The Supa Monk via obli.net som dessutom har godheten att spegla filmfilen. Alla måste titta!

Apropå tecknat så hittar vi oxå en fin blogg där alla inlägg är tecknade serier! Fabian Göranson heter bloggaren som nog lär vara först i Sverige med detta bloggformat.

Apropå bloggar och serier så har min egen seriemedförfattare och all-around-bright-guy A J Jacobson tagit för vana att förgylla folks mailboxar med nåt han kallar lakatos. Finns nu även som blogg!

Apropå ingenting är jag ganska stolt över att jag lyckades skapa en röd tråd i hela det ovanstående inlägget.

Länklistan med julkalendrar här nedanför har också uppdaterats!

måndag, december 05, 2005

Ett steg framåt och två tillbaka

Under allt jidder som har uppstått om vem i regeringen som ringde vem vid den här tiden i fjol, så är det väl knappast nån som har orkat bry sig om att Dawit Isaak är fängslad igen? En svensk medborgare, inlåst och isolerad utan rättegång på obestämd tid. DÄR kan man hitta rimlig anledning för utrikesministrar att avgå.

Det är mörkt nästan hela dagen nu, och vädret utanför är gråregnigt och mulet. Hatar den här årstiden. Nåja, allt är ju bättre än minusgrader och snö. Då brukar jag få köldexem i stället.
Jag hade hoppats på att växthuseffekten åtminstonde skulle ge oss lite mildare vintrar, men nyligen läste jag att det kan komma att bli tvärtom i framtiden: när glaciärerna börjar smälta kommer det mer kallvatten i haven, vilket kan leda till att golfstömmen inte längre drar med värme upp till oss här i norr.
Växthuseffekten kommer alltså att göra norden ännu kallare. Skit.

Nåja, när allting är som mörkast finns det alltid nån glad dåre som kommer sättandes med ljus och kulörta lyktor. Dessa hjältar hyllas på siterna uglychristmaslights.com och houseblinger.com.

I veckan delades förresten Auguststatyetterna ut. Men årets största litteraturpris, the bad sex awards delades ut redan förra veckan.

fredag, december 02, 2005

Julkalenderfrossa

Fjolårets succé i repris. För att det kan vara praktiskt med alla advendskalendrar och julkalendrar länkade på samma ställe.

Svenska Dagbladets "gluttsäkra adventskalender" (Länk från artikelsidan).
Bokförlaget Ink´s Litterära mailkalender. 24 st maildikter från Daniel Boyacioglu.
Scentidningen Nummer.se har en kalender där de sammanfattar årets höjdare.

Dagens Nyheters citatkalender. Knäck julcitat och vinn böcker.
GP/Grafittis julpysselkalender. "Lösningen på varje uppgift är en bokstav. Om du löser alla pyssel rätt kommer de 24 bokstäverna att bilda en mening"
Forskning och Framsteg´s julkalender. "Lös gåtan, vinn en ipod. Varje dag nya ledtrådar"
Firajul.nu:s kalender är också en tävling i år...
...och tillochmed Riksarkivets kalender är en tävling det här året.

Allting handlar visst om att vinna priser nu. What´s up with that egentligen? I fjol var det mycket mer bilder och triviakunskaper i webkalendrarna. Det var kuligare.

Men nåväl, är det så som folk vill ha det så:
Fler jultävlingar och sånt hos Blienvinnare.com och
Grapevines julkalender med "juliga fakta, tips, recept, tävlingar, erbjudanden och massor av annat"

Två till:
Q-creatives kalender. Sockersöt flash-kalender, en webklassiker för de som nu gillar sånt.
En kristen julkalender med bibelcitat, för de som nu gillar sånt...

Jag bör väl tipsa om god jul-webringen och Julias Julblogg också, för att täcka in allting.

Tycker du det saknas nåt på listan? Sänd mig ett mail, för fasen!

Edit 6/12:
Tips har inkommit om några rejäla nötknäckarkalendrar. Jag stoppar in alla tillägg nedan så att länkarna fortfarande är samlade.

Lotten Bergman kör en rolig och ambitiös Julkalender i bloggform där man varje dag ska klura ut vilken känd författare som fått låna ut sina stilgrepp. En daglig T-shirt finns i potten och gissa är gratis!

Mimos julkalender kör med frågesport hårt inspirerad av Trivial Persuit.

Ink är inte det enda förlaget som sänder ut daglig jul-e-post. Även Vertigo Förlag har en mailkalender där 24 av deras författare bidrar med var sin jultext.

Så avrundar vi med bloggaren intesmartmenharturnarjagtanker som kör sitt alldeles egna rejs med en ganska så minimalistisk luck-kalendender. Kanhända roar det någon.

Sänd in fler tips!

Edit 8/12:
Två nya tips:

Bloggen JennysWebsite.net kör en maxad kalendender med dagens bild, dagens vits och dagens javaspel.

Populärkultursajten IGN Film force presenterar Holiday Havoc (du kanske får klicka förbi en annons för att komma till sidan). Varje arbetsdag presenteras en ny nedladdningsbar prewiew, blooper eller mp3-fil med annorlunda julsånger. I fjol fanns folk som Denis Leary och Seth MacFairlane bland presentlämnarna. Detta är vad vi på nördspråk kallar för "paydirt"!

onsdag, november 30, 2005

"The Office"-gänget gör podcast

Goda nyheter för alla oss som har lidit av svår Ricky Gervais-abstinens sedan sista avsnittet av "Extras" gick för några veckor sedan: Från och med måndag den 5 december kommer han och vapendragaren Stephen Merchant att göra en veckovis återkommande podcast på adressen http://www.guardian.co.uk/rickygervais !!!
Den enda julklappen som behövs i år, tack för det The Guardian!

(När jag ändå håller på och nördar mig kring Ricky Gervais så vill jag passa på att nämna länkarna till hans gamla synth-band (!) och till den bästa "The Office"-fansidan. Härmed gjort!)
När välvilja skapar segregering
Okej allihopa, dagens ord är exoticism. Och rekommenderad läsning för den som vill vara på och pk är Michel de Montaignes texter om Den ädle Vilden.
För nu är det minsann Mångkulturår. Och det verkar innebära att vi kommer att få se ett antal Von Oben-projekt i stil med Nya Världar-Nya Pjäser. Citat:
... Poesin har Johannes Anyuru och Daniel Boyacioglu, prosan har Marjaneh Bakhtiari och Jonas Hassen Khemiri, filmen har Josef Fares, Susan Taslimi och Reza Bagher, musiken har Timbuktu, Laleh, Latin Kings m.fl. Nu behöver teatern också sina berättare om det nya Sverige med den etniska, kulturella och språkliga mångfalden. Du som skriver, håller på med teater, musik, konst eller performance och känner att du bär på en viktig berättelse. Skicka in din idé till oss.

Ja herregud. Det är svårt att veta vad man först ska påpeka för fel med ovanstående bisarra namedropping. Kanske räcker att erinra om att ovan nämnde Jonas Hassen Khemiri faktiskt redan skriver pjäser och får dem spelade?

Allting som jag vill invända från min svennehorisont har nog redan sagts bättre av -också ovan nämnda - Marjaneh Bakhtiari i DN om hennes debutroman "Kalla det vad fan du vill":
Jag tänkte att om man skulle kalla min bok för en 'invandrarroman' skulle titeln vara min replik och inom parentes skulle det stå: "Men jag vill att du förklarar för mig varför du gör det"
(- - -)
Man tycker att det är så tacksamt att det äntligen kommer några som berättar själva om hur det är att komma till "det nya landet". Och då tolkar man det direkt som att någon ska berätta hur det är. Man tänker inte alls på att den här människan kan ha hittat på och haft sina fördomar. Hon kan ha tänkt: "Hur vill jag att det ska vara att vara invand­are?"
(- - -)
"Att vara från en annan kultur." Vad betyder det? "Från andra länder" förstår jag att man använder. Men när pratar vi om människor från andra kulturer, är det danskar eller fransmän eller måste man stå ut extra mycket? Lyssna bara på en tv-debatt då tar man upp alla de här begreppen: annan kultur, annan etnisk bakgrund... Men vad betyder de?

Läs hela intervjun. Och den här. Och, kära Gottsunda Dans & Teater, vad sägs om att ta och läsa boken istället för att bara prata om den?

söndag, november 27, 2005

Crazy Frog kastrerad!

Den näst mest oväntade upptäckten i julhandelsträngseln var nog att den där Jamba-grodan nu finns att köpa som kramdjur under sitt originalnamn "The Annoying Thing". Kan bli årets "sleeper" i julklappssammanhang.
Jag säger den näst mest oväntade upptäckten, eftersom den mest oväntade upptäckten var att sagda kramdjur saknade Crazy Frogs omdebatterade genitalier och i stället var helt slät nedtill.
Visst, det kan kanhända betecknas som en riktig skitsak, men om man betänker vilket debakel det ändå har varit runt Jamba-grodans dingelidong, och om man drar sig till minnes den uppkäftiga attityd som grodans skapare Erik Wernquist tidigare visat mot kritikerna, så förstår man mycket bättre den sorgliga innebörden av att grodan nu till sist ändå har förlorat sina "balls".

Självcensur är den sämsta sortens censur.

torsdag, november 24, 2005

Årets köpfria dag
Den 25 november inträffar Buy Nothing Day 2005 - årets internationella köpfria dag. Jag tror inte man behöver vara en fanatisk motståndare till konsumtionssamhället för att intressera sig för den här dagen.
Se det som ett litet sociologiskt experiment: kan du klara av att tillbringa 24 timmar utan att använda dig av pengar? Är det över huvud taget praktiskt genomförbart?

Det finns ju såklart en extra poäng i att Buy Nothing Day ligger på en lönedag, lagom till julhandelns början.
Apropå det så är det dags att länka till serietecknaren Nina Paleys geniala propagandasida The Xmas Resistance.

Nästa vecka utlovas dock lite gratis julstämning på den här bloggen, då jag kommer att upprepa fjolårets succé med Samlade Online-julkalender-länkar !
Den som vill tipsa om en webb-julkalender får gärna maila mig redan nu.

tisdag, november 22, 2005

Sköna skyltsöndag

Den enda jultraditionen som egentligen är något festligt numera är NKs stora julskyltningar. De senaste åren har det varit påkostade animatronic-förstärkta tablåer laddade med stora mått av omedveten självironi och bisarra undertexter.
Den senaste skyltningen är inget undantag: hemmafru-dockor rör sig stelt i sterila husmiljöer medan olika djurdockor står och slöjuckar mot varandra och små barn-dockor med tomma blickar transartat skakar sina julklappar. I varje tablå rör sig dessutom några tomtedockor och lyckas med att samtidigt verka både hotfulla och bortkomna.
Men i år kröns dessutom hela skyltningen med en liten skogsglänte-tabå (bilden) där nåt slags stort, hårigt kängrutrolls-monster står och brölar sorgset. Mmmm, julstämning!
Man blir nyfiken på vilka som har planerat den här skyltningen, vad de hade rökt för nånting innan, och var man kan få tag på lite av det.

lördag, november 19, 2005

Yes! Dawit Isaak är ute!

Ibland häder det strålande saker mitt i mörkret. Svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak är äntligen frisläppt. Fantastiskt bra att det har hänt, skandal att det tog sådan lång tid.

Dawit är fri!
Kl 07.00 idag den 19 november ringde Dawits fru Sofia och berättade att Dawits syster ringt och berättade att Dawit är fri efter 1 518 dagar i fängelse.
Han är nu hos sin syster.
Sofia har pratat med Dawit på telefon också.
Nu gäller det att stödja och skydda familjen.

Stödföreningen Free Dawit Isaak
Leif Öbrink


Artikel i DN
Artikel i Svd
Artikel i GP

torsdag, november 17, 2005

Mestadels externa länkar
Det rubbar ens kontinuitetsbegrepp att ständigt vakna upp i nya sängar.
Time becomes... strange.
Jag har en ny tillfällig bostad igen.

Funderar på om man borde skriva nåt om det där bisarra prästuppropet, men kommer fram till att den bästa tänkbara kommentaren redan formulerats i en text av Magnus Zetterholm i svd:
Homoäktenskap har kanske inget stöd i Bibeln, men det har å andra sidan faktiskt inte prästyrket heller ...

Läser ett intressant inlägg om rent ondsint dansk bänkdesign hos Staffan Landin.

Bästa webbleksaken just nu är DNs Sonettmaskin featuring Lotta Olsson - en av Sveriges bästa poeter idag.

Nystartade serieförlaget Komika förlag, som jag bloggat om innan, ligger inte på latsidan. Ny har de ovan på allt annat startat en fin pdf-tidning, som går att ladda ned gratis från deras hemsida.

Det får nog räcka just nu.

måndag, november 14, 2005

Sony´s mp3-spyware
Det känns som om det är den tiden på året igen då man bör länka till Flash-filmerna på Harry Potter Puppet Pals. Vilket är bra, då jag glömde att göra det i fjol.

Åsså lite viktig läsning:
Alltid aktuellla bloggen Boing Boing har under förra veckan samlat en mängd information om den ganska skandalösa nyheten att Sony i all hemlighet systematiskt har börjat gömma virus och spionprogram på sina musik-cd:s för att jävlas med alla som händelsevis vill höra på musik i datorn! Visst är det konstigt att det här inte orsakat större intresse inom mainstream-media?

onsdag, november 09, 2005

Från Vatikanens souvenirshoppar
Några turistfoton tagna med mobilkamera:
Vi inleder med en formpressad groggbricka i målad vinyl, med plats för 6 matchande shotsglas och med en liten skulptur föreställande St Petruskyrkan i mitten. För det finns väl inget bättre tillfälle att minnas sin resa till den heliga staden än när man snapsar loss på lördagskvällen?





Det skulle väl i så fall vara när man är ute på golfbanan. Vatikanens officiella golfboll är din för bara ca 40 spänn. Eller så kan du köpa ett helt set och få vatikanens officiella peggar på köpet.



Så har vi det klassiska animerade "Jesus på korset blinkar"-vykortet. Modellen på det här fotografiet måste väl ha ett av sekelskiftets mest spridda ansikten. Undrar om han fick ett engångsgage eller om han har procent på intäkterna?



Här är en populär produkt: en liten skulptur föreställande den förra påven, med händerna utsträckta i en välsignande gest, innesluten i en snöglob. Och med ett porträttfoto vid sina fötter, så det inte ska bli några förväxlingar.
Alla har vi väl drömt om att ha en burk med inlagd påve på skrivbordet därhemma. Och att låta det snöa på honom.


Runt Vatikanen finns också flera affärer som specialiserar sig på att sälja olika attribut till julkrubbor. Om du inte kan få nog av herdar, änglar, romerska centurioner (och allmänt anakronistiska kändisminglare som t ex påven) och andra statister runt din julkrubba så är det här du ska shoppa. Kronan på verket i krubban är nog ändå den här lilla snorgula Jesusbebisen som kommer i ett flertal olika storlekar. Det här är nämligen ingen vanlig julkrubbe-Jesus, utan detta är minsann en "Glow In The Dark"-julkrubbe-Jesus!
Billig är den också, man får en påse med tio stycken för en femtiolapp.



Och när du lyst upp din julkrubba med en självlysande Jesusbebis så är det ju helt naturligt att fortsätta med en självlysande korsfäst Jesus i samma snorgula hårdplast. Även denna kommer i ett flertal olika storlekar (den största är nästan 3 decimeter) och kräver såklart inga batterier - ladda bara under en vanlig glödlampa så skiner den hela natten!



Men kanske är det orättvist av mig att jag är så fixerad vid det billiga krimskramset av plast. Runt Vatikanen finns även posha butiker som säljer rejäla konstverk i äkta italiensk marmor. För ca en tusenlapp kan du få en decimeterhög marmorbyst att ställa i bokhyllan. Motiven sträcker sig från Julius Caesar över St Petrus och olika påveporträtt ända till gamle Benito Mussolini, till vänster här i bilden. Gick även att få i rosa marmor, vilket ger ett mer levande uttryck.


...Visst, sen kollade jag ju såklart även på Sixtinska kapellet, Spanska trappan och Forum Romanum, men de har ni väl redan sett på bild så många gånger.

tisdag, oktober 25, 2005

Spridda länkar till Halloween

Årets storsäljare till Halloween blir antagligen Eddie Allens föränderliga bilder med inbyggd "dorian Gray-effekt" till salu på Haunted Memories. Mr Allen har blåst nytt liv i en gammal prisma/planch-teknik som tidigare mest använts för att framställa überkitschiga Jesus-plancher, och lagt till sin egen makabra illustrationsstil.

Behövs musik till Halloween-partyt? PLC Link Dump har mp3-länkarna.

Slutligen: zombie-promenader, en relativt ny friluftsrörelse, ursprungligen från kanada, populär den här tiden av året. Varför inte dra ihop vännerna och ordna en egen?

Själv ska jag fira allhelgona utomlands. Ciao!

torsdag, oktober 20, 2005

Till yttrandefrihetens försvar

Jag brukar alltid försöka undvika alla sorters "metabloggande". Jag anser att det är nåt som bara newbies håller på med. Nätdebatter ska helst föras på debattforum. Dock, jag bara måste kommentera en helt ny företeelse inom den svenska bloggosfären bloggvärlden.

Först, bakgrund:
Alltsedan folk började blogga på svenska så har bloggarnas främsta sätt att nå ut till nya läsare varit de olika bloggportaler som olika entusiaster satt upp, och dit svenska bloggare kan pinga, så att omvärlden lätt kan få veta att man skrivit något nytt.
Den första generationen svenska blogportaler led av problemet att rätt många bloggar som inte hade nån svensk anknytning, eller som var automatgenererade reklambloggar, sände in sin ping och därigenom fyllde indexen med ointressanta länkar. Nyare bloggportaler har kommit förbi detta, oftast genom att kräva ett högre mått av manuell input från de som vill vara med på portalen.

Nu till själva saken:
De nya svenska bloggportalerna har haft hyfsat högt i tak. Den underförstådda regeln har varit att så länge som man har sverigeanknytning och skriver sina egna texter så är man välkommen. Således länkar Bloggportalen.se även till organiserade högerextremister, och det är helt tillåtet att sända sin ping till Intressant.se även om man inte klarar av att uttrycka sig i fullständiga meningar.

Jag ser inga problem med det egentligen. Sann yttrandefrihet innebär ju att även idioterna får säga sitt.
De senaste veckorna har dock bloggosfääh bloggvärlden skakats av att en ny bloggare börjat sända sin ping till bloggportalen nyligen.se. För första gången inom svensk bloggvärld har bloggskribenterna själva börjat efterfråga censur.
Med tanke på de ovan nämnda exemplen på "helt acceptabla" bloggar, så måste det väl vara något sjusärdeles anstötligt med en blog som kan föranleda såna här kommentarer från etablerade bloggare:
" Att nyligen.se låter denna (..)blogg få pinga tycker jag sänker trovärdigheten för pingsajten. För jag tycket att både bilderna och texterna har gått över gränsen för vad jag ser som rumsrent och acceptabelt. Kalla mig moralisk om ni vill, men denna (...)blogg har passerat alla gränser"

Och
" Det finns skäl att anta att de nu nämnda bloggarna är bloggosfärens flatlöss och att de ansvariga bakom Bloggtoppen snart kommer att plocka bort dem."

Vad har då denne bloggare gjort för att ådra sig all denna vrede från andra tongivande bloggare?
Vad har förmått de andra användarna på bloggportalerna att sända honom så mycket hatmail att han nu självmant slutar pinga portalerna, och således blir den förste svensk som de fakto mobbats ut ur bloggosfääh bloggvärlden? Hur har han lyckats bräcka alla politiska extremister och ordblinda narcissister därute?
Bedriver han hets mot folkgrupp eller bryter mot PUL? Publicerar han bilder på döda människor? Namnger han folk som vill vara anonyma eller sprider han allmäna osanningar och propaganda?

Nä. Han bloggar om mainstream-porr. Ni vet, nakna, vuxna människor som nuppar.
Han försöker inte dölja det heller, redan titeln "www.porrblogg.com" talar ganska tydligt om vad det handlar om. Den är således väldigt lätt att undvika för oss som inte är intresserade.

Själv tycker jag verkligen inte att porrblogg.com är nån vidare sida. Men den håller sig väl inom lagens råmärken och är i mitt tycke betydligt mindre anstötlig än många av de politiska propagandabloggar som går att hitta via nyligen.se.
Ändå var alltså inte taket i bloggvärlden högre än så här, visar det sig. Något att begrunda under den förmenta samstämmigheten på nästa "blogg-öl"...


Edit: Sedan detta skrevs har porrbloggen även blivit officiellt utesluten från Blogrankers, en portal som inte har många kor hemma...

Edit 2: Mitt inlägg har gett upphov till en hyfsat intressant diskussion hemma hos Ordbanken.

Edit 3, 18/11: Noterar att Ordbanken tröttnat på allt snusk, och därför raderat ovan nämnda diskussion samt allt annat hon skrivit om porrbloggen. Så kan man ju förståss oxå göra, antar jag.
Noterar oxå att Porrbloggen har börjat pinga nyligen.se igen.
Noterar till sist att de mest renlärliga bloggtalibanerna verkar återgått till att reta sig på förekomsten av journalistiska proffsbloggar, återigen. Nu är det sportjournalister som ska förbjudas att pinga.

måndag, oktober 17, 2005

Alla resenärer behöver en gimmick

Så var det måndag igen. Man längtar bort. Fuck art; lets DANCE!

torsdag, oktober 13, 2005

Äntligen Pinter!

Världskände dramatikern Harold Pinter får årets Nobelpris i litteratur. (kul porträttbilder här). Gissar att haroldpinter.org kommer att få serverproblem nu.

Som gammal teatervetare tycker jag det är rent förtjusande. Förmodligen kommer nu SVT att gräva fram Håkan Ersgårds gamla tv-bearbetning av "Källarvåningen", och kanske kommer Dramaten att försöka blåsa nytt liv i den hyllade uppsättning av "Hemkomsten" som spelades för några år sedan.
Har vi riktig, riktig tur så kanske även Robert Altmans gamla campy tv-version av Mathissen får ny spridning. Det är dessutom antagligen första gången John Travolta spelade gangster.

För den bredare publiken är Pinter kanhända mest känd för att ha överfört de mest snåriga romaner av andra författare till fullt begripliga filmmanus. "Den franska Löjtnantens kvinna" är exemplet som alla hänvisar till, men han har även gjort bra bearbetningar av såväl "Processen" som andra romaner. Kolla på Imdb och gå sen till videobutiken!

I direktsänd tv sitter förläggaren Dorotea Bromberg och försöker inte ens dölja sin besvikelse. Hon säger att hon sörjer å litteraturens vägar och att hon inte för sitt liv kan fatta hur akademien har tänkt. Hon säger också att hon hade hoppats på att någon rekorderligt okänd romanförfattare skulle vunnit, så att bokförläggarna kunnat få en ny storsäljare. "...läsare ska jubla över en ny bekantskap".
Obs: "NY". Öppenhjärtligt talat, kanske lite för öppenhjärtligt rentav...

onsdag, oktober 12, 2005

Länkar till andra

Dagens rekommenderade läsning:
Jinge uppmärksammar att Man kan köpa skyddsvästar i dagligvaruhandeln i Årsta. Butikens egna skyddsvästar med logga och allt.

Texplorer rapporterar direkt från Fildelningsmålet i Västmanlands tingsrätt.

Jag brukar oftast tycka att Boris Benulic pratar skit i sina Metro-krönikor. Men idag slår han huvudet på spiken: "Lycka är ett ord som uppfunnits av människor som vill ta hand om dig".

måndag, oktober 10, 2005

Stöd Röda Korset. Gör det nu.

"Stöd offren för jordbävningen i Pakistan och orkanen Stans härjningar i Guatemala. Sms:a "Akut" till nummer 72105 och 50 kronor dras via telefonräkningen.
(---)
Förutom att skicka ett sms kan du självklart också stödja insamlingen genom att skänka en gåva via on-linetjänsten på hemsidan eller via pg 900 800-4, märk talongen "Röda Korsets katastrofhjälp"
."


Nu.
Unicef dödar smurfar

Smurferna har, föga förvånande, blivit utsatta för allehanda våldsamma attentat genom åren. Men det här är nog första gången som det hela är officiellt sanktionerat av Peyos egen familj. Å andra sidan är det till en Unicef-insamling för krigens barn, kan inte bli creddigare än så...

Säger reklambyrån:
""We wanted something that was real war - Smurfs losing arms, or a Smurf losing a head -but they said no"

Tro fan det.

Edit, 11 okt: här kan man se filmen i fråga.

Apropå nåt helt annat:
Jag har uppkopplingsproblem igen, och är nu således förvisad till att sköta mitt webbande på offentliga platser. Ofta innebär detta olika lekhörnor i inrökta biljardhallar - ni vet såna där utrymmen där alla andra datoranvändare är lan-spelande tonåringar, som inte riktigt kan hantera adrenalin, och som ofelbart börjar hojta könsord till varandra tvärs över lokalen med sina gälla målbrottsröster efter några minuters Counterstrike.
Visst är det lustigt; det har ju skrivits spaltmil om netikett, och vi har ju genom åren faktiskt lyckats förmå majoriteten av alla nätanvändare att inse den krasst rationella nyttan av en gemensam uppförandekod på webben. Där har ju faktiskt kulturen fungerat. Men samtidigt är IRL-motsvarigheten, dvs hur man förväntas bete sig i närheten av datorer, förvånansvärt eftersatt.
Med tanke på att det fortfarande går att prångla ut böcker om precis vad som helst som har internet-anknytning (heh...) så är det väl underligt att ingen människa i rent vinstsyfte har satt sig ned och formulerat nån liten internationell lista över hur man ska föra sig på ett webbcafé?

...Jag är gnällig långt bortom min ålder.
Det behöver i och för sig inte vara dåligt. Som Dylan Thomas säger: "Do not go gentle into that good night..."

fredag, september 30, 2005

Kul med litteratur
Bok- och Biblioteksmässan brukar ofta bjuda på några skojiga kontroverser, men i år har det hittils varit osedvanligt soft. Jag hade mina förhoppningar på "Ernst Brunner vs Karldentolfte-vännerna", men även det har gått städat till. Det mest kontroversiella mässeventet hittills har antagligen varit att Scientologerna står i ett hörn (bokstavligt) med siktet på olika friskolor och försöker sälja in sina läror under täckmantel.

Efterfesterna har däremot varit mycket trevliga hittills. I går grundade jag i en närbelägen simhall där Kraft och kultur bjöd på uppvisning av Jane Magnussons världsberömda herrkonstsimlag och öppen bar med staropramen. Efter en mellanlandning på Park bar det vidare till Filmfestivalens släppefest med The Embassy på scen och affisch av Helena Blomqvist.

Jag behöver en bättre kamera.

tisdag, september 27, 2005

Handel med vidriga krigsbilder

Att den amerikanska regeringen gör vad de kan för att minimera antalet blodiga och/eller otäcka reportagebilder från Irakkriget är väl inte längre en nyhet. Nu läcker dock bilder på lemlästade krigsoffer ut i alla fall - på ett sätt som nog ingen kunnat räkna med.
Via bl a toshblog, som hänvisar till the Nation får vi veta att färska bilder på sönderskjutna irakier presenteras som underhållning på porr-websiter. Via USC Annenberg journalism rewiew får vi veta att det är de amerikanska soldaterna själva som tar bilderna och säljer dem till sajterna, oftast i utbyte mot gratis porr.
Den som först uppmärksammade den här hanteringen för någran veckor sedan var den italienske bloggaren Staìb. I likhet med honom är jag kluven till det här. Å ena sidan är det egentligen bra att dessa fotografier kommer ut i offentligheten som en motvikt till den tillrättalagda, rentvättade, USA-lanserade bilden av det Rättfärdiga Kriget som många människor fortfarande klamrar sig fast vid.
Å andra sidan är det vidrigt att någon sitter och tjänar pengar på den här hanteringen.Och den attityd som de kameraförsedda soldaterna visar gentemot sina offer är i sig själv nog för att framkalla mardrömmar.
En sak står i alla fall klar: den här sortens situationer uppstår bara på webben. Den nya öppenheten är här - nu återstår det att se vad vi kommer att göra med den.

(Alla länkar ovan är fria från otäcka bilder, innehåller mest bara text. Säkra att klicka på. Bildsajterna i fråga är www.nowthatsfuckedup.com och www.ogrish.com , men jag känner inte för att länka till dem.)

Denna vecka högtidlighåller förresten de amerikanska bibliotekarierna Svartlistade böckers vecka! Du kan delta i firandet genom att helt enkelt läsa en svartlistad bok.

fredag, september 23, 2005

Några snabba fredagslänkar

Senaste webbleksaken: netdisaster.com. Kräver nog alla möjliga plug-in, men slutresultatet är kul.

Ibland är de mest okomplicerade projekten de bästa, som t ex det här Pratbubble-projektet av Ji Lee.

Och till sist: jag tror att redan Dorothy Parker sade: "Om du vill veta vad Gud tycker om pengar, se bara på vilken sorts människor han gett dem till" ...

tisdag, september 20, 2005

Ryska dockor

Säga vad man vill om det gamla östblocket, men animerade dockfilmer hade de stenkoll på.
Denna vecka släpper Panvision en dvd med fyra avsnitt av den klassiska ryska kortfilmserien Drutten och Krokodilen eller Cheburasjka & Gena som de heter på originalspråk.
Det är viktigt att understryka: detta är alltså inte den licencierade lågbudgetversionen med handdockor som Agneta Bolme Börjefors och Sten Carlberg gjorde i SVT för 20 år sedan (not that there´s anything wrong with that), utan detta är klassisk fin stop-motion animation från gernrens guldålder.
Dock är det fortfarande Bolme & Carlberg som står för de svenska rösterna på skivan. Jag har inte lyckats ta reda på om även de ryska originalrösterna kommer att finnas med. Hade annars kunnat vara kul att till sist få höra Vasili Livanov i sin paradroll som Gena. I Soviet var Vasili även hårt förknippad med Sherlock Holmes, som han gestaltade i en serie inhemskt producerade filmer.
"Elementärt, min käre Drutten!"

söndag, september 18, 2005

Höstfunk

Jag tror att det officiellt har blivit höst nu. Luften har fått den där smått metalliska smaken och jag såg de första gula löven på trädet tvärs över gatan idag. Flyttfåglarna har börjat samla sig i stora skräniga flockar som cirkulerar runt, runt ovanför.
Nu kommer det att bli successivt kallare och mörkare och världen kommer att bli allt blekare och färglösare ända tills den första snön lägger sig som ett våtklibbigt grått täcke över tillvaron.
Jag avskyr verkligen den här delen av året. Människor visar sin sämsta sida och nyheterna blir alltmer groteska.
Jag är övertygad om att det måste vara för att jaga bort höstbluesen som folk hittar på saker i stil med Talk like a pirate day. Nåt måste man ju göra. Yarr!

onsdag, september 14, 2005

Gott & blandat

Ett knippe snabba länkar:
Några minuters exklusiv "Sneak prewiew" ur gothgalningen Tim Burtons kommande smygnekrofila dockanimation Corpse Bride har just lagts upp på den här sidan. Ögongodis.
Och apropå Tim Burton så har en självdestruktiv britt testat de kommande "tie-in"-prylarna kring Burtons andra snart bioaktuella rulle, dvs Kalle och chokladfabriken. Riktigt godis.

Och apropå nåt annat: det här är veckans roligaste och konstigaste Flash-leksak. Sega gubbar.

lördag, september 10, 2005

Orkanfrossa

Slog just på teven och upptäckte att marksända TV4 visar Shelter From the Storm - en äkta direktsänd amerikansk stödgala där vissa superkändisar uppträder och andra superkändisar bemannar telefonerna, och det är tänkt att man ska ringa in och donera pengar till förmån för de orkandrabbade. Just nu står t ex Jack Black i rutan och hetsar om att jag ska plocka upp luren och skänka en slant. Lite svårt när jag inte kan landskoden. Eller resten av numret.
Fast TV4 verkar visa det hela som vore det en vanlig konsert.
Hm, undrar om fyran betalar licens för att få visa det här, och om de licenspengarna i så fall läggs till donationerna. Eller om de tvärtom visar programet mest för att de fått sändningen gratis. Hur funkar det hela med reklamavbrotten?

Den som vill ha mer orkannyheter rekommenderas att kolla ofta på filmklippsbloggen onegoodmove - här finns bland annat The Daily Shows farligt roliga kommentarer.
Och den klassiska kuriosabloggen Boing Boing har blivit en av de mest aktiva förmedlarana av oberoende rapporter inifrån katastrofområdet. Det hade ingen väntat sig.

* * *

Över till nåt helt annat:
Karin Ström ställer sjukdomsdiagnos på 70-talisterna (min generation) i dagens Svd. En skitkul artikel.

Alla Mac-nostalgiker blir nog glada över att Alla spelen i Marathon-serien nu finns tillgängliga att ladda ned helt lagligt och gratis.

Och har ni inte redan sett den nya filmen om Sophie Scholl så ska ni göra det så fort ni kan. Den tar upp viktiga grejor, och är egentligen alldeles för aktuell i dag.

onsdag, september 07, 2005

Orkanhumor
Det här är nog det giftigaste jag läst den här veckan: "Sälj ranchen, president Bush".
Och Bill Maher tar sig an samma ämnen i veckans ståupp: Faith-based Relief (Quicktime).
Jag hade tänkt blogga nåt väldigt långt och intellektuellt om konstutställningar förra veckan, och sen började alla orkannyheter komma in och jag tappade liksom fokus och flyt.
Det är svårare att distansiera sig emotionellt från den här naturkatastrofen än vad det brukade vara. Jag undrar om det kan bero på att vi dagligen uppmuntras via media att identifiera oss med amerikaner snarare än, säg, med afrikaner.
Eller om det helt enkelt är läskigare när saker inte funkar som de ska i hjärtat av (den enda kvarvarande) supermakten.

tisdag, augusti 30, 2005

Orkanbilder

BBC, på CNN, på Flickr, på Flickr igen och på Flickr återigen.

Edit: och på bloggenhär, via en privatbloggare som försöker sammanställa info om vilka områden som översvämmats.

Edit 2,fredag: och The Interdictor, som fotat och bloggat live från centrala New Orleans under hela händelseförloppet. Ta mig fasen.

söndag, augusti 28, 2005

Gasen i botten, Tjabo!

En populär monark möter ett populärt dataspel och här är resultatet:



Illustrationen kan laddas ned som fin, högupplöst skrivbordsbild via den här adressen. Där finns oxå annat kungakul.

fredag, augusti 26, 2005

Släpp loss
Tjosan, det är fredag och lönehelg! Den här lilla filmen signerad Nicolas Deveaux speglar på ett fint sätt den där känslan man kan få ibland.

onsdag, augusti 24, 2005

Årets konstigaste kulturartikel

Författaren Peter Høeg har inte kommit ut med nån ny bok på ett tag.
Det är ingen nyhet. Det räcker att kolla med bokhandeln för att få det bekräftat.

Han har visst ”gått under jorden” oxå.
Jaha, och...? Han uträttar inget värt att tala om just nu, och alltså syns han inte i offentligheten längre. Varför skulle vi bry oss? Fortfarande ingen nyhet.

Men vänta, vänta, han har i själva verket ”dragit sig tillbaka” för att skriva ännu en bok.
Ok, lite mera likt en nyhet, men det är väl knappast första gången en författare tar time out för att få jobba i fred med en bok, om man säger så. Inget oväntat. Skåpmat.
Men däremot kunde det välan vara lite intressant att få veta vad den kommande boken ska handla om. Där finns själva nyheten.

Hursomhelst: Natalia Kazmierska (som brukar ha huvudet på skaft) har frågat lite olika människor och kollat i några register - ganska vardagliga arbetsuppgifter för en normal journalist - och på det viset lyckats luska rätt på var Peter Høeg bor nuförtiden. Inget omöjligt arbete om vi utgår ifrån att karln inte har säposkyddad identitet, men ändå, visst, ett hyggligt dagsverke.
Och arbetet är på väg att ge utdelning. Enligt hennes egen utsago erbjuder sig Peter Høeg själv att servera henne den viktigaste biten, den enda del av storyn som egentligen har nåt allmänintresse: en exklusiv förhandstitt på den kommande boken!

Det är nu som allting blir så väldigt konstigt. För Kazmierska missar själva nyheten, sviker Høegs förtroende, och åker i stället hem och skriver två långa texter om hur hennes dag på jobbet har varit. Svammel om hur hon sitter och somnar på tåget, och liknande. Och vill framställa det som om det vore nyheten.

Är det ett skämt? Är det bara jag som helt har missat nåt här? Enda anledningen till att nån skulle vilja läsa en artikel om Peter Høeg (som inte är känd för att vara nån partykille i stil med t ex Mikael Niemi) är väl för att vi är intresserade av vad det står i Peter Høegs böcker?

I stället leverar Kazmierska en märkligt substanslös artikel vars hela innehåll skulle kunna sammanfattas i orden:
”Peter Høeg vill få vara i fred just nu. Det sket jag i. Här bor han.”

Konstigt.

tisdag, augusti 23, 2005

2 x Genomskinlighet

Två snabba länkar, en häpnadsväckande och en oroväckande:
Via smidigt.se hittar vi Bitfall, en tysk maskin som skapar kortlivade bilder av vattendroppar. Poesi.
Via obli.net hittar vi the Freedom bag - en bombsäker ryggsäck för de lättskrämda. Årets mest cyniska marknadsföring.


Och precis överallt den här veckan hittar man de där Flickr-genererade tidningsomslagen, men det är förhoppningsvis en trend som går över snabbt.

söndag, augusti 21, 2005

"Skutta över hajen"

"Jumping the shark" är ett användbart amerikanskt idiom som inte har någon direkt svensk motsvarighet. Uttrycket har främst använts när man talat om tv-serier, men har på sistonde börjat användas mer och mer inom reklam och populärkultur i största allmänhet.
När något eller någon har "skuttat över hajen" så innebär det att man har gjort allt som egentligen går att göra med konceptet. Man har nått sin "topp" och nu återstår endast upprepningar och/eller radikala ändringar av upplägget, enda vägen kvar att gå leder nedåt. För just tv-serier inträffar detta påfallande ofta efter ca sju säsonger, för andra kulturyttringar är mönstret mer komplext.
Nåt jag tycker mig märka är i alla fall att väldigt många "hajskutt" har inträffat nu under rötmånaden i år. För visst får ni hålla med om att hajen har blivit överskuttad i följande fall...

... när Coca Cola lanserar en ny diet coke som inte bara är "sockerfri", utan även koffeinfri!

... när zombierna visar sig vara mer intressanta, mer empativäckande, och bättre rollbesatta karaktärer än människorna i George Romeros nyutkommna skräckfilm Land of the dead.

... när bilagan till serietidningen Fantomen består av de klassiska "djungelordspråken" reducerade till magnetisk kylskåpspoesi.

... när katolska präster tar ställning för Marilyn Manson.

... när flera svenska bloggare dissar Andres Lokko och tycker att han inte fattat nåt när han talar om
"den maniska mur av samhörighet, den uttalade vi-mot-dem-attityden, och den villkorslösa kärlek bloggarna känner för varandra",
ungefär samtidigt som bloggsveriges mest tongivande gäng utropar sitt "hurra, dags igen för blogg-öl!"

Näe, it´s all downhill from here...

torsdag, augusti 18, 2005

På lördag smäller det!
Nu på lördag ska journalistikpionjären Hunter S Thompson jordfästas, eller vad man nu egentligen ska kalla det. Dr Thompson var en av de få människor som verkligen jobbade hårt på att göra hela sitt liv till ett allkonstverk, och som avslutning hade han tänkt sig ungefär dethär: han ville få sitt stoft avfyrat rakt upp i luften ur en 50 meter hög kanon.

Så, eftersom de inte fick köpa lös nån artilleripjäs så har hans gamle illustratör Ralph Steadman istället designat en 50-meters kanon, och Johnny Depp, som spelade Thompson i en film, har finansierat byggandet av kanonen på Thompsons gård i Aspen, Colorado.
Ryktet säger att även om kanonen var dyr, så har det lagts ned minst lika mycket pengar på att bygga en bar och fylla den med sprit åt de 400 inbjudna begravningsgästerna.
Efter avfyrandet kommer kanonen att stå kvar som ett monument.
Dr Thompsons familj har uttalat sina förhoppningar om att massmedia kan hålla en låg profil och respektera att det är en privat och lågmäld familjebegravning.
Hm.

EDIT måndag 22/8: Så var det färdigsmällt. Här finns en utförlig sammanfattning av ceremonin, med bilder, länkar till fler artiklar, m m.

måndag, augusti 15, 2005

Bits and pieces

Alla med Flash på datorn verkar precis ha upptäckt den här webserie-generatorn från Thirdframe Studios som låter dig ta fram dina egna seriestrippar. Och nog är den värd ett besök. Visst har det funnits olika tecknad-serie-generatorer på webben förut, bl a den här, den här, den här och, inte minst, den här, men Thirdframes är nog den snyggaste, och mest lättanvända, hittils.

Via ständigt intressanta Vetenskapsnytt får vi veta att vissa bilder rent fysiskt påverkar mer än andra: "Erotiska bilder gör dig kortsiktigt blind".

Skojigast på Flikr just nu: den ständigt växande samlingen med taffligt formgivna piratdvd-omslag!!!
"...Jackson Pollocke's is the greatest living fainter in the uniuec states..."

Åsså veckans sjukaste nyhet: snart kan du köpa en en bit av John Cleese´s magsäck! (Visst hade det låtit mycket bättre på engelska:own a piece / of John Cleese...)
Auktionen lär ta plats här. Antagligen även en bra plats att sända krya på dig-meddelanden till.

lördag, augusti 13, 2005

Grodan Kermit fyller 50

Nästa månad firar grodan Kermit 50 år.
Han har redan en egen stjärna på Hollywood walk of fame och har fått en riktig hedersdoktortitel i biologi, vilket är starkt jobbat av en figur som egentligen dog redan 1990 , då hans skapare Jim Henson gav upp andan.

Jim Henson hade jobbat med tv långt innan, b la som bisittaren "Rowlf den pianospelande hunden" på the Jimmy Dean Show (om ni nånsin undrat var Paul Schaffer kopierat hela sin image ifrån) men det var med Kermit det verkligen lossnade, då Henson introducerade den då okända grodan i programmet Sesame Street, och sedan gav honom huvudrollen som konfrancier i det banbrytande programmet the Muppet Show - det första barnprogrammet för vuxna.

Det var i the Muppet Show som den ganska stiffa Kermit fick sina viktiga sketchpartners miss Piggy och Fozzie Bear, bägge gestaltade av Frank Oz.
Frank Oz och Jim Henson kom att utgöra ett av sjuttio-åttiotalets allra mest älskade komikerpar - fullt jämförbara med Magnus & Brasse, HasseåTage eller rentav Helan och Halvan.
Samtidigt så var de förmodligen tidernas mest okända parhästar, eftersom de alltid spelade sina sketcher i rollerna av Ernie&Bert, Kermit&Fozzie, Kermit&miss Piggy, Statler&Waldorf osv. Många fattade nog aldrig att det var samma duo bakom alla de här kombinationerna.

Efter Jim Hensons död är Kermit mycket mera en "solo act". Frank Oz har gått vidare till att spela Yoda i Star Wars och regissera egna filmer.
Steve Whitmire, som tog över Kermit-rollen, har förändrat Kermit från en överspänd workaholic till en mycket mer laid back, ordvitsande stå upp-groda, vilket väl i och för sig är en rimlig utveckling när han inte längre har en partner att agera straight-man åt. Och Mupparna ägs sen något år tillbaka av Disney.
Not that there´s anything wrong with that... men riktigt som förr blir det nog aldrig.



fredag, augusti 12, 2005

Freakig fredag

Mycket ockult i nyheterna i dag:
Drakar fångade på bild i Tibet, Crop cirkles i Södermanland och, kanske mest bisarrt av allt:Da Vincikoden - nu utan katoliker. Tydligen har Opus Dei försökt använda sitt inflytande och utövat påtryckning för att förmå regissören att inte framställa dem som en intrigerande, konspiratorisk grupp i den kommande Da Vincikods-filmen. Heh.

Apropå nåt helt annat: Har du sett att du kan betala Stephen King för att han ska omnämna dig i nästa bok? Ett helt knippe namnkunniga författare erbjuder liknande tjänster på Ebay just nu. Pengarna går till yttrandefrihetsarbete.

måndag, augusti 08, 2005

Robotdrömmar

Ett område där Internet faktiskt haft en väldigt omdanande verkan de senaste åren är inom den animerade långfilmen. Animerad långfilm har alltid varit ett grupparbete, och oftast något som endast de med en etablerad filmstudio i ryggen kunde ha råd att ägna sig åt.
Här har det via webben etablerat sig ett helt nytt sätt för independentfilmare att jobba på. Flera animatörer idag gör sina långfilmer själv bit för bit på hemdatorn och presenterar dem efter hand på nätet som work in process. (Visst har det iofs hänt tidigare att en bunt kortfilmer klippts ihop till en långfilm, Bill Plympton lyckades t ex klippa ihop filmen "The Tune" av alla 10-sekundersvinjetter han ritade åt Mtv på 90-talet - men det var en efterhandskonstruktion)
Om besökarna på animatörens hemsida sedan gillar det de ser så kan de stödja projektet genom att köpa prylar som t ex dvd-skivor, böcker och souvenirmuggar - produkter som är lätta att fixa i små kvantiteter via webbföretag som t ex Cafépress.
Filmprojektet börjar således betala sig innan det är färdigt, samtidigt som filmskaparna får bred kontakt med sin publik på ett väldigt tidigt stadium.

Lots of robots,
Rustboy
och Vacant planet
är tre vackra långfilmer-i-vardande som just håller på att produceras enligt den här metoden. På samtliga sidor kan man ladda ned filmavsnitt motsvarande ungefär en kortfilm.
Som av en händelse har alla tre filmerna robotar i huvudrollerna, men där slutar likheterna. Vi talar hela genrespektrat, från sf-thriller till slapstick.
Nu vet du vad du ska göra med din kafferast idag!

fredag, augusti 05, 2005

"Dancing about architecture"
Via sarts görs vi uppmärksamma på att Lars Vilks har hoppat på bloggtåget. Detta gör han för att fira 25-årsjubileet av sin skojiga olagliga skulpturpark på Kullaberg, och följdaktligen har han bjudit in olika namnkunniga konstkritiker att skriva blogginlägg om Arx, Nimis, och Ladonien.

Och det är djupanlalyser och finformuleringar, och det är mycket intressant men samtidigt väldigt väldigt pratigt. Det beståeende intrycket blir att Lars Vilks på de här 25 åren lyckats gå från nåt slags hemvirkad avantgade över till att bli fullständigt institutionaliserad. Utan att egentligen röra sig själv i någon riktning.

Visst är skulpturerna ute i det där naturreservatet kul att titta på och ett trevligt utflyktsmål, men intellektuellt gick väl all luften ur hela Ladonienprojektet redan år 2002, när Lars Vilks vägrade asyl till de flyktingar som sökte medborgarskap i hans hittepå-land.
Hade det varit någon stake i hans projekt så hade han väl tagit fullt ansvar och löpt linan ut, även om det fått bisarra efterföljer. Nu fegade han istället ur, vilket även fick alla hans tidigare små lagbrott och kontroverser att mest framstå som missriktade pojkstreck. I dag känns hela Ladonien som en lagom punschklibbig studentorden.
Synd på så rara ärter.

torsdag, augusti 04, 2005

Nöjesmassakern
Att animatören, dataspeldesignern och CornelisWreesvik-fantasten Dan Paladin inte är helt frisk i huvudet tror jag att jag har skrivit om på den här bloggen tidigare.

Nu kommer i alla fall det slutgiltiga beviset på hans vansinne i och med hans senaste flash-spel Dad and me. Ett fullkomligt sociopatiskt och våldsförhärligande litet arkadspel där man får rollen av en liten blå, hockymaskförsedd seriemördarunge som ska rensa skolgården med bara knytnävarna.
Det hemskaste med det här spelet är att det är både snyggt, roligt och vanebildande. Själv kan jag inte sluta spela. Det måste vara katharasis-effekten. Eller så behöver jag hjälp.

måndag, augusti 01, 2005

"En martini ska skakas i valstakt"

Augusti börjar bra. Tisdag den 2 augusti släpps för första gången en dvd-box med alla de ursprungliga Gäckande skuggan-filmerna.
The thin man - som de hette i original - är en serie underbart uppsluppna deckarfilmer efter historier av Dashiel Hammet.
Den förtidspensionerade deckaren Nick (William Powell), hans ohämmade överklassfru Nora (Myrna Loy) och deras ohängda terrier Asta, löser det ena mordfallet efter det andra trots att allt de egentligen vill göra är att softa, ta promenader med hunden och, framför allt, supa bort Doras förmögenhet.
Det finns många skäl att älska Thin man-filmerna: mordgåtorna är lagom kluriga, dialogen är one-linerspäckad, och i Nick & Noras värld verkar det alltid finnas anledning att blanda en martini.

Och på onsdag den 3 augusti får äntligen, äntligen filmversionen av Liftarens guide till Galaxen svensk premiär! (it´s about Belgium time!)
Den inleds med delfin-allsång (flash) och fortsätter med att jorden går under. Och det är bara första kvarten!

fredag, juli 29, 2005

Tema: överlevnad?

Några snabba, osorterade länkar:
Ett Londonbaserat företag har nu börjat sälja överlevnads-kit i pocketstorlek speciellt för att användas i händelse av terror i tunnelbanan. Tyvärr är det inte ett skämt.

Boinboing kommer aldrig att kunna toppa den rubrik de hade inne i onsdags: Scientist photoblogs own brain tumor removal. Mycket intressant, men inget för den äckelmagade.

Mycket trevligare är denna länk; såvitt jag vet är det den första web-publicerade svenska översättningen av Sapfos "årerupptäckta" dikt.

torsdag, juli 28, 2005

Batman på webben
Att Batman Begins är en bra film verkar de flesta kritiker hålla med om. Filmen har även en väldigt bra hemsida, där man gratis kan läsa klassiska tecknade Batman-serier online. Och det är de verkliga nyckelavnitten, av författare som Bill Finger, Denny O´Neil med flera som man har grävt fram ur arkiven. Kräver Flash.

söndag, juli 24, 2005

Döda poeters bloggsällskap

"Vad kännetecknar en RIKTIG blogg?" är nog den allra mest ointressanta fråga som någonsin debatterats inom den svenska bloggosf... bloggosfääh... nä, jag vägrar ta det uttrycket i min mun.
Hursomhelst: de människor som verkar mest intresserade av att snäva till gränserna för vad som ska få kallas för en "blog" visar sig oftast vara newbies med tunnelseende, vilka lider av missuppfattningen att deras egna små webbprojekt skulle få större uppmärksamhet ifall t ex Linda Skugge och Helle Klein inte fanns tillgängliga på webben.

Och detta snåriga resonemang leder oss äntligen till punchline: nu hårdnar konkurrensen om läsarna ytterligare när även DÖDA författare börjar blogga!
Franz Kafka, Samuel Pepys, Bram Stoker och W N P Barbellion är bara några av de författare som börjat blogga postumt. Äkta författare, äkta dagboksanteckningar publicerade efter hand på rätt datum så att man får se handlingen utveckla sig i realtid.
Visst, en hel del i de här bloggarna är påhittat (Bram Stokers texter handlar t ex inte alls om honom själv utan mest om en figur som kallas Dracula) och Barbellion bloggar ju, som alla litteraturhistoriker vet, under psednonym (jag skulle ju kunna "outa" Barbellions hemliga identitet här, men det råder ju bloggarkonsensus om att identitetsavslöjande = ett fruktansvärt övergrepp, så jag törs inte), fast på de punkterna skiljer sig ju dessa döda bloggare egentligen inte mycket åt från dagens skribenter.
Dock: vem kommer att bli först med att sätta Strindberg på bloggkartan? Handsken är kastad!

torsdag, juli 21, 2005

Da-ding-dingding bohm bada boom...

Återigen, ett knippe snabba länkar:

Själv tycker jag att dendär Jamba-grodan faktiskt är rätt så charmig. Men nu kan alla som gått och retat sig förhöja fredagen genom att gå loss med ett basebollträ här (Flash).

Vinnarna av årets Urhunden (serietecknarnas Guldbagge) är nu utsedda. Den som befinner sig i Stockholm den 28 juli kan även festa loss vid prisutdelningen på Kulturhuset.

Fler pris: Bloggen Vetenskapsnytt innehåller i dag en fängslande artikel om det annorlunda fotoprisetWellcome Trust Biomedical Image Awards - fantastiska mikroskopibilder!

Och till sist så har visst fotografen Spencer Tunick arrangerat ännu en av sina nakenchocker. Var kul i början, börjar bli lite uttjatat nu. Men jag skrev nåt om honom på den här bloggen år 2003 och sen dess surfar en massa folk hit via Google och Altavista varje gång som karln figurerat i tidningen. Så, HÄR är Spencer Tunicks hemsida. Lämnar ni mig i fred nurå?

tisdag, juli 19, 2005

Bilder som rör sig

Jag fick tummen ur och såg filmversionen av Frank Millers "hypernoir"-serie Sin City nu i helgen. Och jag kan rekommendera alla älskare av ögongodis att gå och se den.
Det som är så häftigt med den här filmen är att den använder sig av digitala effekter och den senaste trickfilmstekniken för att distansera sig från verkligheten snarare än för att skapa någon slags illusion eller simulering av verklighet.
Faktum är att jag nog aldrig tidigare sett en live action-film som så till den milda grad går in för att se ut som tidningstryck och tushteckningar.
Så rent visuellt är filmen Sin City en nästintill bokstavstrogen överföring av Frank Millers tecknade serie.
På berättelseplanet skiljer det sig dock, tyvärr. Robert Rodriguez har varit trogen även vad gäller storyline och repliker - men, men, men, han glömmer bort mellanrummen mellan serierutorna, själva rytmen om ni så vill.
I serien Sin City har ju Frank Miller tagit noir-genrens alla konventioner och skruvat upp reglagen till vol. 11: Skurkarna är så korrumperade och perverterade att det inte går att se dem som mänskliga, medan de hårdkokta hjältarnas stoicism främst tar sig uttryck i deras förmåga att ta emot groteska mängder stryk. För att något sådant ska bli begripligt, för att det överhuvud taget ska bli uthärdligt, krävs det att vi på något sätt får ta del av alla de ädla känslor som hjälten enligt konventionen absolut inte får blotta offentligt. Och det är därför som den inre monologen varit en sån viktig del av all ordentlig noir ända sen Ramoynd Chandler först skrev "The big sleep".
För att den inre monologen i sin tur ska funka som grepp så krävs det vidare att hjältens ord får tid på sig att sjunka in. Och här har den här filmen sin stora brist: handlingen swischar på i samma hyperaktiva tempo som i alla andra av Robert Rodriguez filmer.
När den nästan helt avhumaniserade hämnaren Marv i filmen säger "jag älskar dig" och menar det, så är det ingen större grej för publiken - han har tagit sig dithän alldeles för snabbt, utan någon större vånda. Och dessutom är han samtidigt upptagen med att simma som en delfin genom kloakerna.

För att byta vinkel lite: på den här bloggen görs en väldans intressant feministisk analys av Sin City. "Den första sanna filmen om patriarkatet"...

måndag, juli 18, 2005

"I can see my house from here"
Bilden här brevid föreställer Plattan, Sergels torg i Stockholm, och är minsann ett satellitfoto utskuret från Google Maps´s nya satellitbildsfunktion.
Sen början av förra månaden har Google maps satsat på att successivt lägga ut fler och fler satellitfotografier över stadsområdenena inte bara i USA, utan även i Asien, Afrika och Europa. I Sverige finns Stockholm, större delen av Malmö och kuriöst nog en del mindre orter som t ex Jönköping upplagda i högupplöst fotoformat så att man kan zooma in hela vägen och räkna hustaken, men bl a Göteborg med omnejd finns fortfarande bara i ganska lågupplöst variant. Så något alternativ till Eniros kartor är knappast Goole maps ännu för oss nordbor. Tjusningen ligger väl snarare i möjligheten att snabbt zooma in och ut i en sammansatt världskarta, samt den lite svindlande känslan av närhet man kan få när man tittar på ett fotografi i stället för att kolla in en ritad karta. Både skogar, sjö och strand blir ett enda sagoland när man ser det litegrann sådär från ovan.
Konstnärliga jobb du inte visste fanns, del 1

Från Platsbanken: Bambutatuerare
"...Koh Phangan har idag restaurang, bar, resebyrå och Thai shop.
Vi planerar nu jobba inom ytterligare ett verksamhets område;
Thailändsk Bamboo Tattoo.
Vi söker således en tatuerare som behärskar den Thailändska konsten att tatuera för hand med Bambu tekniken...."

lördag, juli 16, 2005

Viva Las Vegas

R>Först, lite siffror: När Elvis Aaron Presley dog år 1977, fanns det drygt 150 professionella Elvis-imitatörer i USA.
Sist någon undersökte saken, år 2001, fanns det 85 000 stycken. Man har räknat på det, och om det fortsätter öka i samma takt så kommer en tredjedel av jordens befolkning att vara Elvis-imitatörer år 2019.
NU kan du kolla på den här konvent-bilden från Warren Ellis´s blog.
absolute fräckis
The Aristocrats är en kommande dokumentärfilm som ser mycket lovande ut. Penn Jillette har helt enkelt tagit med sig en videokamera varje gång han åkt på turné, och filmat alla sina stå upp-kollegor när de dragit ett och samma skämt, närmare bestämt det här skämtet.
Så vi har alltså en hel långfilm fylld av de mest namnkunniga komiker - Eddie Izzard, Whoopie Goldberg, Drew Carey, Cartman och George Carlin bara för att nämna några - och alla ska dra olika varianter av samma gamla snuskiga vits.
Jag kan tänka mig två scenarion: antingen ger det ett rent psykotroniskt intryck att höra samma punchline upprepas så många gånger, eller så kommer det att ge en oöverträffbar insikt i hur komisk improvisation egentligen fungerar. För vi vet ju alla egentligen att det aldrig är skämten i sig som är roliga; det är hur man levererar dem som spelar roll, tajming är a och o.

onsdag, juli 13, 2005

Några snabba osorterade länkar:
Kollor har skrivit en bra text om, och länkar till, Evan Roths Graffiti Analysis - grafitti dekonstruerad, bl a som ljusprojektioner.

Intresseorganisationen Sveriges Annonsörer startar en Anti-antiannons-kampanj! Många metanivåer blir det.

Och här har en kille samlat länkar till ALLA Live8-konserterna i Quicktime-format.

måndag, juli 11, 2005

Han bräcker Staffan Westerberg
David Hartman heter en säregen serietecknare och animatör. När han inte gör olika filmjobb i Hollywood så ägnar han sin mesta tid åt den månatliga nollbudgetfilmfestivalen Channel 101, vilken utgör en unik växande samling amatörfilmer skapade av yrkesproffs som egentligen borde veta bättre.
Det märkligaste David Hartman skapat åt Channel 101 är nog de tre nollbudgetavsnitten med Adventerous Unt Magick Haus - en uppspeedad liten saga som innehåller alla de ingredienser man minns från sjuttiotalets barnprogram: antropomorfa byggnader, vuxna som ska föreställa barn, handdockor, mimare, konstiga animationer och obegriplig sensmoral. Lägg till detta ninjor.

Jamen ladda ned den då! Du kommer att tacka mig.